Varför sprids feministiska myter av media?

Hur kommer det sig att media deltar till spridandet av feministiska myter, inte minst sådana som är ”gamla som gatan”?

Jag tänker på en debattartikel (publ. 2011-03-04) i Aftonbladet, i vilken Maria Fälth – Förbundsordförande i Kristdemokratiska Kvinnoförbundet – hävdar att kvinnor diskrimineras vid läkemedelstester (http://www.aftonbladet.se/debatt/article8655258.ab).

Det är en gammal myt, som sedan drygt fem år tillbaka har dementerats av t.ex. Läkemedelsverket.

Här kan du läsa vad man sade redan år 2006: http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Lakemedel/Sa-godkanns-ett-lakemedel/Test-pa-bade-man-och-kvinnor/.

I analogi med det som M. F. hävdar är en vedertagen sanning, så begär hon att kvinnliga försökspersoner ska få mer betalt för sådana tester. Det är en märklig uppfattning av jämställdhet och alla människors lika värde anser Sällskapet Bur-q-ua.

Snarare rimmar det väl med vad som sägs om ”jämställdhet” i George Orwells bok ”Animal Farm”: ”All animals are equal but some animals are more equal”.

Tidningar som Aftonbladet borde avkräva sina debattörer källhänvisning till stöd för påståenden som t.ex. detta av Maria Fälth:

Studier har visat att kvinnor och män bemöts och behandlas olika inom vården. Dessutom utgår medicinsk forskning oftast­ från män, vilket skapar stora problem för många kvinnor som inte får adekvat behandling..

Frågor: a.) vilka ”studier”? b.) vilken ”forskning”?


Med tanke på att media är så välvilligt inställda till att sprida dylika myter, så kanske man kommer undan även med en debattartikel, vars rubrik lyder något i stil med:

Ge ‘Nessie’ mer betalt än ‘Yeti’

Fortsättningen kunde t.ex. se ut så här:

Som bekant är det inte så roligt att år 2011 bo ensam och instängd i en mörk sjö i Skottland med jägare lurande bakom varje buske. Precis så har ‘Nessie’  tvingats leva, därtill i århundranden.

Det skadar hennes hälsa och är oacceptabelt. I själva verket borde hon omgående fridlysas.

I Himalaya däremot kan man, precis som ‘Yeti’ – snömannen – m.fl. gör, enkelt ta sin tillflykt till närmaste grotta, där det är varmt och behagligt.  

Som alla vet, så har ‘Yeti’ dessutom tjock päls, som skyddar mot både kyla och kulor från ev. jägare.

Alla länder bör införa djurgarantier som är könsneutrala.

Skillnaderna i bemötandet av hondjur och handjur inom vårdsektorn är systematiska. Hondjur blir oftare än handjur feldiagnostiserade och felopererade.

Hondjur får dessutom vänta längre än hanar på att få en läkartid eller en hjärtoperation och är därför sjukare än handjur när de väl får vård.

I dag utförs läkemedelsforskningen huvudsakligen på ‘Yetis’, Storsjöodjuret, de små grå och gröna gubbarna och vättar.

Om hondjur, såsom ‘Nessie’ behandlas med läkemedel och metoder som tagits fram för (och av) vättar och gröna slemgubbar (alltså inte godistypen i lösvikt), så uppstår inte bara ohälsa utan även ojämställdhet. Att hondjur ges mindre tid och resurser än handjur är naturligtvis inte heller acceptabelt (eller att jag skriver på denna debattsida?).

Det är nu hög tid att skillnaderna mellan hon- och handjurs vård utplånas.

Man skulle i och för sig kunna lösa det eller påskynda processen, genom ett regelrätt krig mellan vättar och troll, såsom i gamla tider men det är inte vad vi förespråkar.

Egentligen är det en självklarhet. Det är inte en fråga om ‘Nessie’ eller ‘Yetis’, eller om en maktkamp mellan könen – utan­ helt enkelt en fråga om alla djurs lika­ värde.

Fråga vilken vuxen hon-individ eller han-individ som helst om de tycker att det är rätt att deras honungar – som det ser ut i dag – rent statistiskt kommer att få sämre vård än deras hanungar?

Framförallt baserat på vad man har mellan öronen, f-låt benen, f-låt där könet sitter, i vilken hand/tentakel man håller gaffeln och kniven samt om man sörplar eller inte sörplar när man äter soppa.

Naturligtvis är det ingen förälder som tycker så.

Inte heller finns den honunge eller hanunge som tycker att modern ska ha sämre vård än fadern. Moderns mor och faderns mor sämre vård än moderns far och faderns far.

Sammanfattningsvis så behövs definitivt större forskningsanslag, för att värna utsatta individer av honkön, om vi ska kunna uppnå jämställdhetsmålen inom hela djurvärlden.

Sällskapet Bur-q-ua välkomnar en sådan debattartikel, om inte annat för att belysa det faktum att snurriga ”jämställdhets”-idéer, baserade på gamla myter, förs fram i media.