Reklam, vem vill ha den?

Ibland talas det så vackert om ”den fria marknaden” och dess ”osynliga hand”.

Ibland talas det om ”utbud” och ”efterfrågan” och förespråkarna av den idén föreställer sig att det råder någon sorts balans mellan de två intresse-sfärerna.

I själva verket tycks ”utbud” dominera i samhället, såsom vi känner det!

Det innebär att säljare skapar en fiktiv och konstgjord efterfrågan, m.a.o. producerar produkter och tjänster, som saknar reell efterfrågan och som ingen egentligen behöver, om behovet tänks handla om och öka individens livskvalitet, snarare än om profit för säljaren.

Vilken frihet har mottagaren, den potentielle köparen av produkten eller tjänsten?


Låt oss alla, en gång för alla, ”face-a” det, som man ibland säger.

Vissa behöver ”face-a” sjukdom, hysteri och ond, bråd död.

Det, som mänskligheten borde bry sig om, är: REKLAM

Reklam är liktydigt med propaganda, skadlig och degenerande för individen.

Jag har skrivit om det tidigare och återkommer till ämnet, eftersom det är ganska intressant.

Jag påstår att ingen enda människa, som läser en tidning, tittar på ett tv-program,  tittar på någon Internet-kanal, lyssnar på ett radioprogram, läser sin e-post,  eller besöker ett offentligt rum i ”verkliga livet”, behöver reklam.

Är mitt påstående falskt?

På  vilket sätt?

Om mitt påstående däremot visar sig vara SANT, så varför finns reklam i den omfattning, som den gör, och vad borde man göra åt saken, förutom att göra reklammakare arbetslösa? (viket man ju inte få lov att göra med någon)

Till syvende och sist är reklam både pest och kolera, som inte går att välja bort.

Det är ett stort problem.

Även s.k. ”public service” som SVT begagnar sig av reklam, låt vara förtäckt, i form av sponsring till idrottsevenemang, m.m.


Åter till huvudfrågan

Vem av oss människor behöver det där?

Det där ytterst ytliga.
Det där kommersiella.

Vem behöver det?
Vem av oss låter sådana ytligheter som reklam styra våra djupsinniga konsumtionsvanor och välgrundade beslut om att köpa eller inte köpa?

Det som för tillfället råkar vara till salu är väl inte för oss?
Riktigt såpass världsfrånvänd och ogästvänlig kan väl inte tillvaron vara mot oss att den inte lät oss själva bestämma?

Annonser

det s.k. SAMHÄLLET ÄR SJUKT! – eller – 112 kräver din medverkan!

Samhället är tyvärr sjukt, RIKTIGT SJUKT!

Sjukare än Sällskapet Bur-q-ua föreställde sig och det vill inte säga lite.

Ett exempel, som ligger nära i tiden…

jag ringde nyligen till ”112”, i hopp om att få assistans gällande ett relativt harmlöst, men inte banalt, brott: skadegörelse.

Vad hände?

  1. jag var tvungen att ringa inte mindre än fyra gånger, innan någon fann för viktigt att beteckna min anmälan som ”seriös”, oklart vilka kriterier för ”seriös” som gäller; min anmälan var tydlig redan första gången: skadegörelse
  2. POLISEN, d.v.s de personer jag talade med, lät meddela, först efter att jag frågade dem, att: ALLA TELEFONSAMTAL TILL 112 SPELAS IN! Hur många medborgare känner till det?! Man meddelade även att man, enl. någon lagparagraf, som ingen av tjänstemännen (poliser eller civilanställda?  därom tvista de lärde…) kände till, har rätt att spela in anonymt. Man meddelade mig även att man inte har informerat folk om inspelningen, eftersom vissa människor då kanske inte skulle vilja berätta om saker och ting, när de ringer! Detta är en REN SKANDAL!
  3. man noterade och gjorde en stor sak av att jag inte ville ”medverka”. Med detta avsågs att jag inte ville lämna ut mitt namn eller tfn. Jag VET att man, så sent som för några år sedan, utan svårigheter, kunde lämna anonyma tips till Polisen. Så ej idag tydligen. Detta är inget annat än ett: integritetsproblem!
  4. ingen polisbil kom till platsen, såvitt jag vet

Gråter