Sällskapet B. VS ”Storebror”

I västvärlden får man ju gå klädd precis hur man vill, eller får man inte? Ju mer avklätt desto bättre, tycks det som.

påbjudet_mode

Statens favoritmode? Praktiskt att kunna flagga med sin nationalitet, så att ingen behöver undra var man kommer ifrån? Bilden är dock från Wikimedia.

Nej, det får man faktiskt inte! Javisst stämmer det att många sorters klädsel, frisyrer, m.m. tillåts men man får t.ex. i vissa länder inte bära nazistsymboler eller ”nazistsymboler”, fast sådana kanske inte bör räknas som klädesplagg, utan snarare som en sorts attribut, tillägg till personligheten?

förbjudet_högermärke

får man inte bära men kanske i kombination med bikinin längre upp?

byggnads_ss

En helt vanlig hjälm och logga för ”Byggnads” eller för ”SS”? Inte bra av SVT att upprepa felet! Skyllde på att det finns olika bildbyråer. 

nazistmärken

Några pins, som man kanske gör bäst i att inte beställa av ”Pinskungen”, om det går att beställa något av honom. Han har ju så många andra, mindre kontroversiella. Föremålen på bilden saknar nog kopplingar till kända nazister. Antagligen är de utförda av någon sentida klåpare, som aldrig har besökt Auschwitz. RIP Kevin!

Tanken med förbudet är i princip att sådana attribut kan tänkas komma att väcka anstöt och kränka någon, som tvingas behöva se dem.

Och man får även titta på och tilltala vem man vill, precis hur man vill? Men får man gå hur påklädd man vill?

Får man t.ex. gå klädd så här:

bur-q-ua

så här:

bur-q-ua_1

med barnvagn t.o.m.

eller så här:

bur-q-ua_2

?

Ja, modebranschen, eller vad man ska kalla det, är konstig, är den inte?

Skönhetsidealen, vad som anses passande och fint, kommer och går.

modenycker

När kommer det här modet till Sverige? Kanske bara en modefluga, bland andra flugor?

modenycker_1

När kommer det här modet till Sverige? Ligger Sverige efter i utvecklingen?

Några försvinner, andra består, år efter år.


Kan inte låta bli att här nämna dessa nya riktlinjer vid, inget mindre än anrika, Oxford University, grundat lite oklart när. Ur artikeln, från 22/4 i år:

Students who avoid making eye contact with their peers could be guilty of racism, according to Oxford University’s latest guidance.

The university’s Equality and Diversity Unit has advised students that “not speaking directly to people” could be deemed a “racial microaggression” which can lead to “mental ill-health”.

Other examples of “everyday racism” include asking someone where they are “originally” from, students were told.

.

Artikeln har i nuläget 185 kommentarer, varav flertalet är kraftigt emot riktlinjerna. Vad säger det i sig om deras legitimitet eller stöd hos de studenter, som drabbas av deras införande? Ibland beskrivs s.k. parlamentarisk demokrati som ”majoritetens tyranni” men etter värre torde vara ”minoritetens tyranni”, som i fallet med Oxford University!

Ur kommentarsflödet (de äldsta kommentarerna först):

N Griffin 22 Apr 2017 4:44PM

Students who avoid eye contact may simply be very shy or have Asperger’s syndrome both of which can be disabilities in themselves.

David Carpenter 22 Apr 2017 4:51PM

@N Griffin Precisely. Or got out of the bed on the wrong side or have a hangover or have just lost a friend in an acccident or are worried about a trip to the dentist or their exam results or have just had a row with their boy or girl friend.

K Nielsen 22 Apr 2017 8:50PM

My thought exactly…and asking ”where are you from originally” just a simple way of trying to make conversation.

Martin Hainsworth 22 Apr 2017 4:44PM

Oxford University’s Equality and Diversity Unit.

So there are some savings that can be made in education.

David Carpenter 22 Apr 2017 4:48PM

Every time you think PC can’t get any worse, along comes another example to prove you wrong. I genuinely thought that Equality and Diversity Units were a spoof from some columnists imagination until I learnt that the universities really have them.

How can anyone judge what someone else may or may not be thinking and then act, presumably with the authority of the university behind them, to chastise or stigmatise that person.

Worse, it leaves students totally unprepared for the real world. When they get out into it they suddenly have to face the reality that almost no-one has a clue what they are talking about or what behaviour they have come to expect and would be unlikely to give a toss if they did.

Robert Ballard 22 Apr 2017 5:16PM

@David Carpenter Well it seemed to work in 1984. Orwell would be turning in his grave.

Andy Grantham 22 Apr 2017 4:59PM

I have to admit that I am shaking my head in pity and exasperation. By doing this, the university is not doing their students any favours whatsoever. It does not ready them for life post university and it is going to set a myriad of problems for them later in life. Not only does it impinge on what they think, to my mind it takes away the personal liberty of all the students there. The university needs to get real.

Etc. Ett ganska underhållande kommentarsfält, som de styrande på Oxford University borde läsa och se som ett ”lackmus-test” för riktlinjerna. Om inte alltsammans är ett dåligt skämt förstås. Man kan aldrig så noga veta hur det förhåller sig med den saken nuförtiden.

Till grund för riktlinjerna verkar nämligen ligga något så humoristiskt, eller tragikomiskt, som ”Generation snöflinga”, om vilken skrivs:

Generation snöflinga (engelska: Generation Snowflake) är ett demografiskt begrepp som åsyftar unga människor, vanligen gymnasie– eller universitetsstudenter, som så långt möjligt försöker undvika emotionellt känsliga ämnen, eller som avfärdar andra idéer eller åsikter som inte överensstämmer med deras egna, som kränkande och upprörande.

.


Uppdatering

Oxford University har enligt uppgift bett om ursäkt. Oklart om ursäkten är uppriktigt menad.

Oxford University has apologised for saying that avoiding eye contact could be ”everyday racism” after it was accused of discriminating against autistic people.

The claim was included in a list of ”racial micro-aggressions” in an equality and diversity unit newsletter.

But the university was criticised for being ”insensitive” to autistic people who can struggle making eye contact.

It said it had made a mistake and not taken disabilities into account.

The university originally said ”racial micro-aggressions” might include: ”Not making eye contact or speaking directly to people.”

It described the behaviours as ”subtle, everyday racism” which can be alienating.


Vad som dock är allt annat än ett skämt är det s.k. ”Storebrors-samhället”. Det är i högsta grad en ytterst trist realitet och säger nämligen att man, utöver att inte bära nazistattribut, oavsett vilka, faktiskt måste synas, oavsett vem man är och var man än befinner sig! Man får där t.ex. inte vara iklädd Bur-q-ua! Nej, i ”Storebrors-samhället” är sådan klädsel mer eller mindre förbjuden, påstås aldrig vara självvald och betraktas med stor skepsis, för att inte säga ren fientlighet.

Och det är däri själva konflikten ligger, fastän många, kanske de flesta, inte förstår det. Konflikten mellan synlighet, för ”Storebrors” skull, VS osynlighet för den personliga integritetens skull. Och att ”Storebror” alltid drar ”terroristkortet”, för att rättfärdiga sin existens och skydda sin egen integritet gentemot t.ex. Sällskapet B.


Ett blogginlägg om ”Storebrors-samhället” skulle nästan kunna bli hur långt som helst och det finns all anledning att återkomma till det men i detta inlägg ville jag kort belysa kontrasten mellan Sällskapet B. och ”Storebrors-samhället”, som här får beteckna västvärldens syn på klädsel, kultur, öppenhet, m.m.

Detta, eftersom det på många sätt rör sig om två motpoler.

Vad gäller ”Storebrors-samhället” och dess försvarare, så hävdas det på sina håll att det handlar om kvinnors rätt att klä sig som de vill. Varför just kvinnor ställs i centrum är en intressant detalj att studera. Å andra sidan används kvinnor som slagträ när det gäller de som hävdar att Bur-q-ua alltid är frivilligt att bära.

Givetvis är kvinnor, precis som män, av högst olika slag, erfarenheter och konstitution, och bär på olika bevekelsegrunder en viss klädsel eller symboler, har en viss frisyr, är med i en viss sammanslutning, m.m. Ord som frihet och tvång kommer nästan automatiskt in i sammanhanget, då de svårligen kan undvikas.

Hur kan en utomstående person rationellt bedöma om någon annan är utsatt för ett tvång eller handlar av egen, fri vilja? Det gäller såväl klädsel som politisk tillhörighet, m.m. Alla är färgade av subjektiva värderingar, utifrån en filterbubbla, vilket gör det hart när omöjligt att dra säkra slutsatser om någon annan, med mindre att man först har lärt känna personen ifråga.


I sammanhanget kan påpekas att Sällskapet B. rekommenderar sökmotorn DuckDuckGo.

Orsaken står att finna i dessa bilder:duckduckgoduckduckgo_1

I korthet handlar rekommendationen om just rätten att få klä sig som man vill, att inte avklätt ska anses vara bättre än påklätt och att slå vakt om den personliga integriteten.

Sällskapet B. rekommenderar även, av samma skäl, webbläsaren Tor:

tor_browser.

Det är alltför många därute, som inte har förstått att det som verkar vara ett religionskrigkriget mellan västvärlden (kristendom) och ”det andra i öst” (islam), kanske medeltiden -, och s.k. ”proxykrig”, egentligen handlar om öppenhet VS ”Storebror”. De verkliga ”mörkermännen” därute hatar innerligt allt vad falska identiteter, falska pengar, s.k. ”penningtvätt”, etc heter.

Eftersom de söker ha full kontroll över allt detta själva! Identiteter, var personer finns, hur och med vem de lever, hur mycket pengar de tjänar, vilken bil de kör, om de kör någon bil, vart de åker, var de befinner sig i varje sekund, vilka produkter och tjänster de tycker om och inhandlar, vilka sexuella prefernser de har, vilka tv- eller radioprogram och annan media de tar del av. Och allt handlar bara, hela tiden, om ”storebrors” intressen och om konsumtionshysteri och att uppdatera eller uppgradera telefoner, och datorer, så att ”storebror” ska kunna tjäna ännu mer pengar!

Hur svårt är de sambanden att förstå, för den som ännu inte gör det?

Den viktiga frågan lyder: hur är man bäst öppen och går klädd, i ett kontrollsamhälle, styrt av paranoida psykopater, som tror att de äger hela världen?

Men kan man då lita på ”DuckDuckGo” eller ”Tor”? kanske vän av ordning undrar. Nej, det kan man förstås inte och det vill jag med full kraft understryka! Lika lite som man kan lita på något annat. Men vilket är alternativet för att återfå kontrollen…”storebrors” kontroll, fast lite annorlunda och bättre? Ja, ”storebror” är garanterat inne och fingrar på såväl ”DuckDuckGo” som ”Tor”.

kollage

Lite för bra för att vara sant? En forskare, som eldar upp sina dokument i odjurets gap. En svenska eller ukrainska, som springer ifrån ett farligt spöke? En man som i ett badkar blir upptäckt av en ubåt. En röd, inte blå, vit, svart eller grön, flagga på toppen av ett berg, kanske det allra högsta berget i världen. Allt det och mer därtill är ”DuckDuckGo”!

 

Flugor söker…

Det finns flugor

och så finns det flugor

.

T.ex. finns det fruktflugor och blomflugor och kanske är de av ett och samma slag och släkte, med samma, eller liknande DNA.

Och andra djur förstås.

(såsom hästar, t.ex. trogna och lojala arbetshästar, och kor, grisar, åsnor, svanar och små söta katter och hundar, som vissa människor aldrig tycks få nog av att se videoklipp med, men alla dessa djur (förutom människan) lämnar jag därhän just nu)

Sedan finns det modeflugor. Som lever några år och sedan dör ut, eller återkommer något decennium senare, i någon ”förbättrad” variant, som är lika svårförståelig som den förra.

Modeflugor, såsom ”platåskor

utsvängda jeans

batiktröjor

droger

free love

"free love"

eller som jag skulle kalla det: masspsykos och självsuggererad trans

feminism

etc.

Modeflugor är ett relativt bra mått på hur samhället ser på ”högt och lågt”, debattklimat, ”rätt och fel”, ”bra och dåligt”, ”önskvärt och mindre önskvärt”, ”viktigt och oviktigt”, ”svart och vitt”, o.s.v.

Alla flugorna är dock precis lika intressanta att studera för oss i S.o.B., eftersom de är överlevare, liksom råttorna i kloakerna är. Och en intressant detalj med flugorna är att de ibland söker sig till det som luktar illa, t.ex. kossors avskräde, eller på ”ren” svenska…söker sig till, ja: skit.

Och enligt en viss hädangången Darwin

Charles_Darwin

Charles Darwin – allas räddare i nöden?

så var ju överlevnad viktigt men endast den starkastes räknades. För den, som strävade efter det. Strävade efter att vara störst, bäst och starkast.

Medan ”de svagare” gick under. De, som inte tyckte om det som flugorna tyckte om?

Eller så får ”de svagare” ”vård”, likt i dagens samhälle?

Det som förenar alla dessa flugor – det som de har gemensamt – är att de söker något, är nyfikna, inte drivs av någon som helst moral och att de har stark överlevnadsinstinkt.

Och att det som de söker är ljuset och sockret.

sockerberoende?

sockerberoende?

Sockretflugpapperet.

Grodan hade fel metod?

Grodan hade bara fel metod för att nå flugan? Fel angreppsmetod?

Flugorna söker den snabba tillfredsställelsen.

Ta av till höger och så når du ditt mål?

Ta av till höger och så når du omedelbart ditt mål?

Kanske även uppmärksamheten, för uppmärksamhetens skull.

Så vad ska vi då tycka om flugorna, som söker sig till ljuset, sockret, värmen och uppmärksamheten MEN fel sorts ljus, värme, socker och uppmärksamhet?

För det är just det som är problemet med flugorna: trots att de är överlevare, nyfikna, o.s.v. så saknar de moral och är därmed lätta byten, som riskerar att falla offer för t.ex. en glupsk groda eller dö av värmen från en glödlampa.

Just nu passar denna bok bra:

Flugornas_herre

”Flugornas herre”, vems herre?

Boken kan ses som en mörk betraktelse över hur en civilisation uppstår och förgår. Olika ursprung till religioner karikeras, till exempel då jägargruppen spetsar grisens huvud på en stång och tillber dess ande (av en av gossarna kallad Flugornas Herre då han bryter samman och hör röster i flugsurret kring skallen) eller då en passerande pilot blir nedskjuten i något krig som pågår i den utomstående världen, och råkar bli liggande så att hans fallskärm rör på likets överkropp i blåsten. Pojkarna ser på honom som någon slags demon och vågar inte gå närmare för att undersöka.

I ”Flugornas herre” spinner Golding vidare på de filosofiska tankarna om hur ett samhälle byggs upp och styrs. Vad ger makt och lagar legitimitet, och vem har makt att upprätthålla dessa lagar och dela ut straff? Tanken om naturrätt är urgammal, men civilisationens skapande och upprätthållande problematiserades av filosoferna under 1600-talet och 1700-talet. Thomas Hobbes, John Locke och Jean-Jacques Rousseau har främst utvecklat teorier kring detta och kallas ofta för ”kontraktsfilosoferna”, eftersom de tänker sig ett samhälle som ursprungligen byggs upp genom ett kontrakt mellan de styrda och de styrande.

.

Väldigt intressant det där om hur ”kontraktsfilosoferna” tänkte sig samhället! Eftersom det stämmer till punkt och pricka! Samhällskontraktet! Ja, hur ser det ut i dagens Sverige?

Vem är det egentligen som bestämmer i det lilla landet ”utan kultur”? Är det riksdagen? Är det EU? Eftersom EU bestämmer över nationsgränserna. Är det USA? Är det Ryssland? (OJ! vilken ”slump” att dessa två stridande länder – de som är orsak till de största konflikterna i världen – tillika de enda kvarvarande s.k. ”supermakterna”, bortsett från Kina (eller finns det bara en supermakt: ”världsregeringen”?), har exakt samma färger i sina flaggor, liksom även Frankrike , Storbritannien, Norge och Nederländerna), m.fl. har.

Kan det vara så illa att det är Mammon,

Är du slav under Mammon?

Är du slav under Mammon?

och $£€ pengar $£€ som bestämmer i lagom- och ”mellanmjölkslandet”, liksom i många andra länder? Inget nytt precis men det glöms påfallande ofta bort eller förnekas.


I något senare inlägg planerar jag att ta upp ”bestraffningssamhället”, som är intimt förknippat med just det nyss skrivna. Ibland talas om att vara ”dubbelbestraffad”, kanske p.g.a. kön och nationalitet, men vad sägs om ”trippelbestraffad”? Vad sägs om att det i princip är olagligt att inte ha $£€ pengar $£€, oavsett om du är ”regelrätttiggare eller inte?

I det senare inlägget planerar jag att redogöra för hur olika myndigheter samverkar mot den enskilde individen, för att dels befästa ”myten om den ofelbara myndigheten” men dels informera om och göra klart att personen ifråga enligt myndigheterna, ”auktoriteterna”, aldrig ska kunna ta sig tillbaka till något, som många kallar ”en dräglig tillvaro men som jag kallar: ”noll-nivån”.

En ”noll-nivå” innebär dock inte att livskvaliteten är bra.

Det mesta i dagens, ”moderna”, samhälle, handlar framförallt om ”roller”, om att anta ”sin” roll, att ”veta sin plats”, på ”samhällsstegen”, på den av människohand förfärdigade men förkastliga och förhatliga samhällspyramiden, att ställa sig sist i kön eller ta en kölapp, etc.

Vilket trappsteg och nivå av pyramiden befinner du dig på och vill du vara där? Vill du ens befinna dig i en samhällspyramid, till att börja med?

Här passar den här låten, en ”cover”, väldigt bra in:
.
Texten återspeglar det rådande samhället och det moraliska förfallet med 100% visshet.

Så det verkar som om det i varje tid,

och i alla sorters folk,

finns några som vill bygga pyramider.

Där de själva sitter överst,

och har makten i sin hand,

medan de som lever nedanför dem lyder.

Jag brukar kalla det ”självpåtagna ledare”, alternativt ”översittare”. Eller mobbare? Sådana som finns överallt, på alla nivåer och som framförallt ofta, utöver empati, saknar någon som helst demokratisk förankring. Om den finns, så är den vag. De verkar även sakna förmåga till självreflektion.

Dessa individers främsta syfte är att göra livet så svårt som det bara är möjligt för andra individer. För att de tillfälligt ska kunna lindra eller helt bli av med sin egen dödsångest? Som om livet inte vore svårt ibland ändå, även utan deras ”hjälp”?

Och därför ter sig även begrepp som världsfred, som ingenting mer än utopier, liksom låtar, i stil med John LennonsImagine” (skriven ev en person, som genom ödets ironi sköts ned på öppen gata”! ”Peace brother”? My excuse: RIP, mr. Lennon Sr!) och ”I natt jag drömde (”det var fred på jord”, etc)”.

De idéerna och låtarna kan även kallas naiva men i värsta fall djupt provocerande! Eftersom det är så uppenbart att den materiella världen aldrig har haft, inte har, dess självpåtagna makthavare inte strävar efter, och aldrig kommer att uppnå: världsfred!

Att då tillkännage, ja deklarera, att man är pacifist, vilket i grunden såklart är en positiv inställning, blir då tyvärr ingenting annat än just en naiv och historielös dröm, utan minsta verklighetsförankring eller förståelse för mänsklig psykologi.

Fick du ens välja ”din” roll och plats i tillvaron? Var det någon som frågade dig? Eller ”råkade” du födas in i ett ”system”, vars lagar och annat du saknade någon som helst kontroll över?

Är du rentav blott en ofrivillig skådespelare i mängden? En enkel statist, som styrs av ”Regissören”? ”Där uppe”?

Vet du ens vem just du är och varför just du har kommit till just den här planeten, som kallas ”Tellus” – ”tredje klotet från solen”? Vet du meningen med Livet? Vet du vart din resa bär eller vilket ditt, eller någon annans idé om, ditt mål är? Har du svaret till Livets mysterier och gåtor, i tillvarons labyrint?

Här blev du insläppt men hittar du ut?

Här blev du plötsligt insläppt men hittar du ut?

Det som många människor inte verkar förstå är att många människor fungerar och tänker ungefär som nästan alla flugor fungerar och tänker. Eller varför inte: som nästan alla får fungerar och tänker.

Och även om jag kan förstå både hur nästan alla flugorna, nästan alla fåren och de många människorna fungerar och tänker, så är det till syvende och sist ett demokratiskt problem att de alla söker sig till fel ljus, fel uppmärksamhet, fel mat, etc! Och inte minst att de är sockerberoende.

Och demokrati är väl det bästa statsskicket?

Det som har visat sig fungera allra bäst genom historien?

Det anser åtminstone vissa av oss i S.o.B. men den reella demokratin lyser ofta med sin frånvaro och är ersatt av ”platonsk demokrati”, m.m.

Så vad söker då alla dessa flugorfruktflugor, blomflugor och modeflugor? De, som tycks florera, flyga vitt omkring i luftrummet, ibland utan giltigt flygtillstånd, och dominera den politiska diskursen, i alltför många länder?

Söker de Ljuset och Sanningen, fast har blivit förledda av fel ledare, eller fel herde, som har förmedlat fel ljus, etc?

Eller är de fullt medvetna om vad de söker och vill bli brända av solen, till vilket pris som helst?

Medan ”anti-flugorna” står frågande bredvid de andra flugorna och undrar: ”hur gick det här egentligen till?”.

Roller, del I

Nous_sommes_Paris_I

Det där med mänskliga roller är intressant.

Om man tar de senaste terrordåden i Paris, vilka händelsevis råkade utspela sig ”fredagen den trettonde”, som exempel, så fanns det ett antal utövare (utan eget ansvar?) och, vilket senare har framkommit, en s.k. ”hjärna” (med fullt ansvar?) bakom.

Jag låter det härmed vara osagt huruvida den person, som har utpekats som ”hjärnan” bakom, också verkligen är det. Det är ju trots allt viss skillnad mellan spekulationer, låt vara aldrig så kvalificerade, och fakta.

Abdelhamid Abaaoud, kanske "hjärnan bakom"

Abdelhamid Abaaoud, kanske ”hjärnan bakom”

Se där, redan två enkelt skönjbara roller:

  • utövaren
  • hjärnan bakom.

De rollerna tangerar dessa, till synes motsatta, roll-par:

  • följaren
  • ledaren
  • åskådaren
  • kändisen
  • den anställde
  • chefen
  • soldaten
  • befälet
  • den röstberättigade
  • politikern
  • eleven
  • läraren
  • barnet
  • föräldern
  • passageraren (utan ansvar för färden)
  • föraren (med fullt ansvar för färden)
  • mobbingoffret
  • mobbaren
  • den fattige
  • den rike
  • den döde
  • den levande
  • den passive (eller reflekterande) betraktaren
  • aktören

.

Det finns givetvis betydligt fler exempel än så på, till synes motsatta, roll-par. Som så ofta annars är det bara fantasin, som sätter gränsen för människans uppfinningsrikedom, vad gäller tilldelande av olika roller.

Därtill har jag identifierat en annan roll, närbesläktad med ”hjärnan”, nämligen: ”uppviglaren”/”anstiftaren”.

Rickard Söderberg, kanske uppviglare

Rickard Söderberg, kanske uppviglare

Hani-al-Sibai, kanske uppviglare

Hani-al-Sibai, kanske uppviglare

Uppviglaren”/”Anstiftaren” är en mellanhand och länk mellan ”utövaren” och ”hjärnan”. Till sin natur är denna person karismatisk och har lätt för att ”förföra (och elda upp) massorna”.

I datorsammanhang talas ibland om ”Man-in-the-middle attack” och jag föreställer mig att ”uppviglaren”/”anstiftaren” arbetar på ett liknande sätt, t.ex. för att skapa motsättningar och polarisering mellan grupper, utan att röja sig själv och sin egen agenda alltför mycket.

Man kan fundera över om det finns en liknande rollfördelning i den mänskliga kroppen, mellan den fysiska hjärnan och utövarna, d.v.s. de lemmar, som lyder under, och kanske också lyder, hjärnans order. Vilka är kroppens mellanhänder? Synapserna, kopplingarna mellan neuronerna, hjärncellerna? Informationsbärare med elektriska signaler i sin arsenal.

Man kan sammanfatta allt det ovan beskrivna med att människan helt enkelt ÄLSKAR rollspel, i alla dess former!

Det finns någonting djupt störande, i all denna obegränsade uppsjö av mänskliga roller och denna synbara, eller skenbara, kärlek för rollspel. Det finns någonting där, som obönhörligen ligger och gnager i medvetandet.

Det beror på att rollspel handlar om maktutövning, vilket i princip alltid är fel! Åtminstone med mindre än att makthavaren först har frågat om lov, om han eller hon får utöva sin makt över andra, eller om det handlar om ”normal” uppfostran, inom ramen för förälder/barn-rollparet

Det beror även på att det kan diskuteras huruvida rollspel handlar om att någon väljer en roll, eller blir tilldelad en sådan, d.v.s. frivilligt avsäger sig sin möjlighet att själv utöva makt.

Om någons avsägande av makt däremot INTE har skett på frivillig basis, så är det ett utslag av hjärntvätt, vilket Sällskapet B. är nitisk kritiker av och motståndare till.

Man kan diskutera om det i grunden är rätt att någon enda människa utövar makt över någon annan. D.v.s. om det finns någon mänsklig auktoritet värd namnet. Någon värd att följa.

En förutsättning för sund auktoritet är dock att det finns en frivillighet mellan den som följer (/följaren) och den som vill bli följd.

Till syvende och sist handlar rollspel, och någons överlämnande av makt, om vilja eller brist på sådan.

Om att personen ifråga  inte vill eller förmår tänka själv och därmed lätt faller offer för tankekontroll, grupptryck, manipulation och dupering.


Detta var del I.

Det finns betydligt mer att berätta om på ämnet mänskliga roller. T.ex. om den illusion det medför för alla inblandade.

Bokstavstro, bokstavstrohet, fundamentalism, fängelse och frihet

"It was a pleasure to burn"

It was a pleasure to burn.

Ganska ofta kan man höra, se eller läsa att det är fel att hysa s.k. blind tro till en bok, inte sällan kallad saga eller myt.

Belackarna har egentligen inga konkreta argument för att bokens (eller böckernas) innehåll är felaktigt eller nedbrytande, snarare än uppbyggligt, utan fokuserar framförallt på den s.k. blinda tron, som de menar innebär fundamentalism, mentalt fängelse och ofrihet.

Nu är det hög tid för Sällskapet B., som jag ju tillhör, att, en gång för alla, klarlägga och dissekera detta ämne.

Om en person råkar hysa blind tro till en, bra bok, t.ex. en religiös skrift, är det då att klassificera som automatiskt sämre och värre än att en annan person hyser blind tro till hundra, tusen, eller hundratusen, dåliga böcker, kanske alla världsliga?

Är det kvalitet eller kvantitet som är det centrala och väsentliga?

Är det rätt eller fel att bränna böcker?

Fasciststater har ibland satt i system att bränna ”misshagliga” böcker men måste det alltid vara fel, om boken visar sig vara fel eller ”fel”?

[omkring 3:02:] ”You’re nothing but zombies, all of you! Just like those husbands of yours you don’t even know anymore! You’re not living, you’re just killing time!

Sällskapet B. (såväl jag som majoriteten, bland den även de av medlemmarna, som saknar kött och blod) kan inte annat än instämma i de åsikterna.)

Huvudfrågan för en sund stat borde vara vilket syfte den har att kritisera s.k. fundamentalism. Eller snarare: om staten är för yttrandefrihet, så borde den inte angripa s.k. fundamentalism överhuvudtaget.

Är syftet högre intellektuell kvalitet, högre individuell frihet, fler argument för staten att bränna böcker, eller vilket?

Avslutande reflektioner att ta med dig när du går:

  • vad är ”bokstavstro”?
  • vad är ”fundamentalism” och vem avgör?
  • vad är en ”bok”? (är ett liv en bok, även om ingen har tecknat ned den?)
  • kan en, bra bok vara bättre än hundra, eller tusen dåliga?
  • vad är en ”stat” och för vems bästa?
  • vad är ”kvalitet” och vem avgör?
  • vad är ”kvantitet” och varför tänks det vara viktigare än kvalitet?
  • vad är ”fängelse”?
  • vad är ”frihet”?
  • vad är ”ofrihet”?

.

Profet eller verktyg?

George Orwellprofet eller verktyg?

George Orwell/John Freeman

George Orwell/John Freeman

De, som har följt och följer denna blogg, är nog medvetna, om att jag hänvisar till ett träffande citat ur >George Orwells/John Freemans< bok >1984< här till höger men det hindrar inte att jag funderar över detta:
hur kommer det sig att såpass många >profeter< genom världshistorien, t.ex. >Leonardo da Vinci< >”Nostradamus”<, >Jules Verne<, >Albert Einstein< och George Orwell har visat sig få rätt?

(kuriosa: >Albert Einsteins hjärna<)

Beror det på att de var före, ibland långt före, sin tid, kanske >visionärer<, kanske >genier< vilket kännetecknar just en profet?
Beror det på att läsare och åhörare blev inspirerade och genomförde visionärernas idéer i praktiken?
Beror det på ett, à la >Carl Jung<, >”kollektivt omedvetet”<, som innebar att flera människor tänkte i liknande banor?
Beror det på att ny teknik har underlättat det ena och det andra?
Beror det på att de och deras idéer, likt >verktyg< har utnyttjats av andra, i eget syfte?
Beror det på att >verkligheten< alltid överträffar >dikten<?
Beror det på >ödet<?

Förtälj mig, du upplyste, om >Sanningen<.

Sanningens mun

Sanningens mun

Sanningen bortom det dunkla och fördolda.
Vägled oss, du upplyste.