Roller, del I

Nous_sommes_Paris_I

Det där med mänskliga roller är intressant.

Om man tar de senaste terrordåden i Paris, vilka händelsevis råkade utspela sig ”fredagen den trettonde”, som exempel, så fanns det ett antal utövare (utan eget ansvar?) och, vilket senare har framkommit, en s.k. ”hjärna” (med fullt ansvar?) bakom.

Jag låter det härmed vara osagt huruvida den person, som har utpekats som ”hjärnan” bakom, också verkligen är det. Det är ju trots allt viss skillnad mellan spekulationer, låt vara aldrig så kvalificerade, och fakta.

Abdelhamid Abaaoud, kanske "hjärnan bakom"

Abdelhamid Abaaoud, kanske ”hjärnan bakom”

Se där, redan två enkelt skönjbara roller:

  • utövaren
  • hjärnan bakom.

De rollerna tangerar dessa, till synes motsatta, roll-par:

  • följaren
  • ledaren
  • åskådaren
  • kändisen
  • den anställde
  • chefen
  • soldaten
  • befälet
  • den röstberättigade
  • politikern
  • eleven
  • läraren
  • barnet
  • föräldern
  • passageraren (utan ansvar för färden)
  • föraren (med fullt ansvar för färden)
  • mobbingoffret
  • mobbaren
  • den fattige
  • den rike
  • den döde
  • den levande
  • den passive (eller reflekterande) betraktaren
  • aktören

.

Det finns givetvis betydligt fler exempel än så på, till synes motsatta, roll-par. Som så ofta annars är det bara fantasin, som sätter gränsen för människans uppfinningsrikedom, vad gäller tilldelande av olika roller.

Därtill har jag identifierat en annan roll, närbesläktad med ”hjärnan”, nämligen: ”uppviglaren”/”anstiftaren”.

Rickard Söderberg, kanske uppviglare

Rickard Söderberg, kanske uppviglare

Hani-al-Sibai, kanske uppviglare

Hani-al-Sibai, kanske uppviglare

Uppviglaren”/”Anstiftaren” är en mellanhand och länk mellan ”utövaren” och ”hjärnan”. Till sin natur är denna person karismatisk och har lätt för att ”förföra (och elda upp) massorna”.

I datorsammanhang talas ibland om ”Man-in-the-middle attack” och jag föreställer mig att ”uppviglaren”/”anstiftaren” arbetar på ett liknande sätt, t.ex. för att skapa motsättningar och polarisering mellan grupper, utan att röja sig själv och sin egen agenda alltför mycket.

Man kan fundera över om det finns en liknande rollfördelning i den mänskliga kroppen, mellan den fysiska hjärnan och utövarna, d.v.s. de lemmar, som lyder under, och kanske också lyder, hjärnans order. Vilka är kroppens mellanhänder? Synapserna, kopplingarna mellan neuronerna, hjärncellerna? Informationsbärare med elektriska signaler i sin arsenal.

Man kan sammanfatta allt det ovan beskrivna med att människan helt enkelt ÄLSKAR rollspel, i alla dess former!

Det finns någonting djupt störande, i all denna obegränsade uppsjö av mänskliga roller och denna synbara, eller skenbara, kärlek för rollspel. Det finns någonting där, som obönhörligen ligger och gnager i medvetandet.

Det beror på att rollspel handlar om maktutövning, vilket i princip alltid är fel! Åtminstone med mindre än att makthavaren först har frågat om lov, om han eller hon får utöva sin makt över andra, eller om det handlar om ”normal” uppfostran, inom ramen för förälder/barn-rollparet

Det beror även på att det kan diskuteras huruvida rollspel handlar om att någon väljer en roll, eller blir tilldelad en sådan, d.v.s. frivilligt avsäger sig sin möjlighet att själv utöva makt.

Om någons avsägande av makt däremot INTE har skett på frivillig basis, så är det ett utslag av hjärntvätt, vilket Sällskapet B. är nitisk kritiker av och motståndare till.

Man kan diskutera om det i grunden är rätt att någon enda människa utövar makt över någon annan. D.v.s. om det finns någon mänsklig auktoritet värd namnet. Någon värd att följa.

En förutsättning för sund auktoritet är dock att det finns en frivillighet mellan den som följer (/följaren) och den som vill bli följd.

Till syvende och sist handlar rollspel, och någons överlämnande av makt, om vilja eller brist på sådan.

Om att personen ifråga  inte vill eller förmår tänka själv och därmed lätt faller offer för tankekontroll, grupptryck, manipulation och dupering.


Detta var del I.

Det finns betydligt mer att berätta om på ämnet mänskliga roller. T.ex. om den illusion det medför för alla inblandade.

Annonser

Varifrån kommer pengarna?

I dagarna har det talats om att Portugal behöver ett s.k. nödlån på ca € 80.000.000.000 (ÅTTIO MILJARDER EURO), motsvarande drygt (X 9) SEK 700.000.000.000 (700 MILJARDER SVENSKA KRONOR).

Sällskapet Bur-q-ua ställer sig självt lite osäkert till uppgifternas riktighet, eftersom siffrorna/beloppen ter sig rent horribla, ja vansinniga.

Emellertid var det just så som nyheterna presenterades av SR (Sveriges Radio).



Vem tänks hjälpa/bistå Portugal i landets lokala finanskris?

Svar: antagligen/sannolikt Portugals skattebetalare, d.v.s folket.

Officiellt sett så är det givetvis någon anonym myndighet (kanske IMF – ”Internationella Valutafondenhttp://en.wikipedia.org/wiki/Imf), med rätt att utfärda lån/skulder, som ”står för fiolerna”, d.v.s. ”betalar kalaset”, men inofficiellt så är det givetivs folket, som betalar allt!



Denna form av av missvisande information stör Sällskapet Bur-q-ua och dess genuina tro på varje individs lika värde.

Vem behöver missvisande information?

Som detta inläggs rubrik lyder: VARIFRÅN KOMMER PENGARNA?

Alla dessa miljarder euro!

VARIFRÅN?!

Sällskapet Bur-q-ua kommer fortsättningsvis att söka svaret på denna, för det mänskliga s.k. samhället, så fundamentala fråga.



Det finns ett annat närliggande exempel och det är Island, vars folk nyligen, för andra gången, röstade NEJ i en folkomröstning, ang.ett lagförslag om att betala skulder till bl.a. Storbritannien.

Huvudfrågan lämnas obesvarad: VARIFRÅN KOMMER PENGARNA?!

Pengarna, som har försatt landet i en tänkt skuld.

Sällskapet Bur-q-ua har god anledning att tro att hela ”pengasystemet” är en enda stor bluff.

Man behöver inte vara nationalekonom, för att inse att något är ~”ruttet i staten Danmark”, som det sades i ”Hamlet”.



Pengar tycks:

  • skapas ur luft
  • vara siffror på ett papper, och/eller på ett konto
  • sakna koppling till individens människovärde, fast likväl vara avgärande för social status, materiell standard, etc
  • sakna koppling till individens prestation
  • ha STOR, ja avgörande, koppling till individens kontakter med andra individer, som ”tjänar” mycket pengar
  • vara avgörande i/för människors liv, världen över
  • vara förbehållet vissa insitutioner (banker”/kreditinstitut”) att trycka/låna_ut

Ang. sista punkten, så har Sällskapet Bur-q-ua ytterst svårt att förstå just den, givet att pengar skapas ur luft (vilket är fallet).

Vad är det som säger att en godtycklig bank är ett bättre/säkrare kreditinstitut än Sällskapet Bur-q-ua:s egen bank?

Många människor känner till det faktum att banker skulle gå i konkurs, om de tvingades betala ut alla kundernas sparade medel. Man talar ibland om bankers likvidet, etc.

Ändå litar människor oavkortat på just banker och andra kreditinstitut!

Hur hänger detta ihop?

SVAR

Människor är så illa tvungna, eftersom inga alternativ finns!

Till sist ett intressant videoklipp om bankväsendet:

David icke world banking part 1of2”, http://www.youtube.com/watch?v=6d0Q3XkCiEw&feature=related


Så snälla…berätta nu, du som kan, för Sällskapet Bur-q-ua och dess medlemmar varför länder som t.ex. Portugal och Island (d.v.s. ländernas skattebetalare) ska behöva:

a.) söka ”nödlån” och/eller

b.) betala tillbaka diffusa skulder?

FRÅGA

När ska de styrande betala tillbaka till folket?

Det vore på tiden.

ISRAEL-PALESTINA-KONFLIKTEN ÄR EN BLUFF!!!

Är det verkligen inte NÅGON annan än Sällskapet Bur-q-ua, som för ett ögonblick har funderat över detta till synes enkla faktum:

  • det förflyter inte EN ENDA DAG, utan att man i SR (som f.ö. inte är någon radio i folkets tjänst, vilket Sällskapet har nämnt) hör rapporteras om just Israel-Palestina-konflikten.

Är det verkligen inte NÅGON annan än Sällskapet Bur-q-ua, som är erbarmrligt TRÖTT på denna påstådda konflikt, som aldrig tycks tar slut?

Fråga:

Varför tar denna påstådda konflikt aldrig slut?!

Ingen som har undrat över det?

Svar:

den är en enda stor bluff!

Missförstå mig rätt (hur man nu kan göra det men det är tydligen ett slags uttryck, som vissa begagnar): krigets dödsoffer är självfallet ingen bluff, utan snarare krigets incitament och ”viljan” att lösa detsamma.

Själva syftet med kriget på senare år tycks vara att hålla folk/massan i ”schack”, så att ”massan” inte ska få för sig att världen är en trygg plats, eller att världsfred är möjlig att uppnå.

Med en trygg plats att leva på, så negligerar ”massan” lätt den ”stora fina staten”.

Syftet är – OCH LYSSNA NU VÄLDIGT NOGA! – (”I’ll say this only once” – referens: tv-programmet ”Allå, allå emliga armén”) att:

  • trötta ut ”massan” tillräckligt mycket för att den ska sluta bry sig, så att de styrande ska kunna fortsätta att i det fördolda förleda densamma…förleda, ljuga och.fortsätta att just…STYRA.

Fråga:

Vem tjänar på ett sådant synsätt, d.v.s att ”massan” ska tro att ett krig (även de aldrig upphörande Afghanistan- eller Irak-krigen kan räknas in i detta resonemang) aldrig riktigt kan ta slut?

Svar:

(det kanske låter lite självklart och löjligt men:)

de som tjänar på detta är krigsmakarna och det är dem man måste komma åt, om man verkligen söker världsfred!

Vilka är KRIGSMAKARNA i denna värld?

Handen på hjärtat: vem tror på fullt allvar att det finns en uppriktig vilja till fred i Mellanöstern, Afghanistan, eller för den delen Irak (trots hr Obamas tal, om att kriget formellt är över)?