Den stora byggkonspirationen

Arbetslösheten i Sverige lär ha uppgått till 7,3% för januari 2017, med 0,1 procentenhets ökning för februari.

Är den andelen (7,3-7,4%) hög eller låg, önskvärd eller ej önskvärd? Det beror förstås på vad man jämför med och vilka politiska syften man har. Är arbetslöshet alltid ett problem och vem avgör? Hur beräknas arbetslöshet? Ingår t.ex. ”arbetsmarknadsåtgärder” i begreppet och tänks ”full sysselsättning” vara ett självändamål, eller tvärtom ett självmål?

Så här skriver man inledningsvis:

En person räknas som arbetslös om denna inte är sysselsatt men kan börja ett arbete inom 14 dagar och aktivt har sökt arbete under de senaste 4 veckorna eller inväntar att börja ett arbete inom tre månader efter mätveckan.

Arbetslöshetstalet är den andel av arbetskraften (det vill säga arbetslösa och sysselsatta personer) som är arbetslösa.

. En ganska snäv definition av ”arbetslös”, kan jag tycka! Frågan är vad den person kallas, som inte uppfyller de ganska snäva kriterierna för att kunna kallas ”arbetslös”. Eftersom alla personer, som vistas i Sverige, väl måste kunna inordnas, och gärna rangordnas, i kategorier, klassificeras och etiketteras?  Ja, det finns ju t.o.m. en etikett praktiskt kallad ”papperslösa”! Fast de räknas inte som ”arbetslösa”? Allt i sann Carl von Linné-anda, trots att han var mer inriktad på flora än fauna.

Carl_von_Linné.jpg

En klassificerare av högsta rang, enligt honom själv?

Låt nu säga att det i Sverige finns en eller flera personer, som inte är sysselsatta, enl. gängse definition men nästan och som kan börja ett arbete inom femton dagar, eller som aktivt har sökt arbete under de senaste fem veckorna eller inväntar att börja ett arbete inom fyra månader efter mätveckan . Vad bör de personerna helst kallas?

Man talar även om ”sysselsättningsgrad”, vilken logiskt sett borde vara omvänt proportionell mot arbetslösheten, d.v.s. 92,7% för januari 2017. Men eftersom citaten ovan mer handlar om semantik än om logik, så är det nog inte riktigt så enkelt. Innebörden av ”sysselsättning” lyder:

  • Sysselsättning

    Sysselsättning är det statistiska begreppet för antal människor i arbete. Den vanligaste beräkningen av antalet sysselsatta kallas arbetsmarknadsundersökningen, AKU. I AKU definieras sysselsatta som de med en anställning samt egenföretagare eller de som är medhjälpare i familjens företag. Även de som deltar i marknadspolitiska åtgärder räknas som sysselsatta.

. Man talar om ”marknadspolitiska åtgärder”, vilket jag kallade ”arbetsmarknadsåtgärder”, men menar:

  • Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

    Syftar till att höja de arbetslösas kompetens för att hjälpa dem att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Kallas också arbetsmarknadspolitiska program.

.

Med ”arbetslöshet” menar man:

  • Arbetslöshet

    Andelen av de personer som befinner sig i arbetskraften som inte är sysselsatta. Mäter hur många i samhället som vill arbeta och som aktivt söker arbete men inte kan hitta jobb.

. Den definitionen är högst tveksam. Vilja att arbeta och aktivt söka arbete är irrelevant för begreppet ”arbetslöshet”. Man nämner ”personer som befinner sig i arbetskraften”. Hur definieras då ”arbetskraft”? Jo, så här:

  • Arbetskraft

    Den tjänst som arbetstagare har att sälja till arbetsgivare, alltså ett produktionsmedel. Definieras i statistiken som den del av befolkningen i åldrarna 15-74 år som antingen arbetar eller söker arbete.

. Det är för tillfället kanske statistikens definition som är mest intressant, för att inte hamna i diskussioner om olika statsskick och dess för- resp. nackdelar. Återigen menar jag att definitionen – ”den del av befolkningen i åldrarna 15-74 år som antingen arbetar eller söker arbete” – är felaktig. ”Arbetstagare” definieras så här:

  • Arbetstagare

    Den som tar ett arbete som erbjuds av en arbetsgivare.

och ”arbetsgivare” så här:

  • Arbetsgivare

    Den som har arbete att erbjuda eller anställer, exempelvis en kommun eller ett företag.

. Fast än intressantare är kanske hur ”arbete” och ”sysselsättning” definieras:

  • Sysselsättning

    Sysselsättning är det statistiska begreppet för antal människor i arbete. Den vanligaste beräkningen av antalet sysselsatta kallas arbetsmarknadsundersökningen, AKU. I AKU definieras sysselsatta som de med en anställning samt egenföretagare eller de som är medhjälpare i familjens företag. Även de som deltar i marknadspolitiska åtgärder räknas som sysselsatta.

. Jaha, så ”Sysselsättning är det statistiska begreppet för antal människor i arbete.”? Var det något som saknades där? Ja, det var det visst: ”detaljen”, själva huvudordetarbete”! Det ordet saknas helt i ”Ekonomifakta”:s ordlista! Är inte det lite märkligt i sammanhanget?

Låt vara att den senast uppdaterades 2015-10-02. Det borde väl inte vara avgörande för om ordet ”arbete” finns med, eller inte?


Allt detta obeaktat, som egentligen var ett stickspår, så finns det åtminstone en bransch där det i princip aldrig råder arbetslöshet. Den branschen är: byggbranschen! Det faktumet leder även till ämnet: den stora byggkonspirationen.

Annonser